Mitt 2010
Nu är det en dag kvar av tvåtusentio och det känns lägligt att sitta och reflektera lite över vad som har hänt det senaste året. Så här är en liten sammanfattning av händelser som har påverkat mitt liv på ett eller annat sätt:
- Jag flyttade hem från Skottland
I december 2009 lämnade jag in min withdrawal-ansökan till Heriot Watt och i januari 2010 åkte jag tillbaka för sista gången för att hämta alla mina grejer. Det var lite sorgligt att lämna mina vänner, men samtidigt väldigt spännande att ge sig ut på nya, då ännu okända, äventyr.
- Jag flyttade hem från Skottland
I december 2009 lämnade jag in min withdrawal-ansökan till Heriot Watt och i januari 2010 åkte jag tillbaka för sista gången för att hämta alla mina grejer. Det var lite sorgligt att lämna mina vänner, men samtidigt väldigt spännande att ge sig ut på nya, då ännu okända, äventyr.
- Jag fick gjort mitt S-halsband
Max på Juvel & Design hjälpte mig att göra mitt älskade lilla guld-S i januari, och sen dess har jag inte tagit av mig det.
- Jag firade världens mysigaste midsommar
Midsommar brukar ofta bli lite halvplanerat och sista-minuten ihopslängt, men i år lyckades vi verkligen få ihop ett superkul gäng hemma hos Daniel och fira en ordentlig traditionell svensk midsommar.
- Jag åkte till Mallorca med min älskling.
I sista minuten bestämde jag och Martin oss för att åka på semester. Vi åkte ospecifierat vilket var en riktig chansning, men vi hade tur och hamnade på ett jättefint hotell i perfekt läge. Hade en jättehärlig vecka med sol, bad, god mat och mys.
- Jag blev blond - sen brunett igen.
Fick för mig att jag var trött på att vara brunett så jag gjorde den mest drastiska hårförändring jag någonsin vågat mig på. Var nöjd ett tag, men när jag sen försökte mixtra själv hemma och blev gråhårig bestämde jag mig för att hålla mig till brunt - enklast så. 
- Jag var i London på intervju för London College of Fashion.
I april åkte jag till UK och intervjuades för LCF. Det gick bra, jag kom in och bestämde mig i princip för att börja där. Ödet visade sig dock ha andra planer för mig. (har ingen bild från London så det blir en från dagarna innan när jag var och hälsade på killarna i Göteborg)
- Jag fyllde 20 år
Eftersom alla mina vänner antingen var ute och reste eller pluggade utomlands hade jag faktiskt inte världens mest spektakulära födelsedagsfest, men jag och Johanna hade i alla fall en litet firande hemma hos hennes syster. Mysigt.
- Jag flyttade till New York!!!
Antagligen det största som hänt mig i mitt liv hittills.
- Jag var på Ralph Lauren och Oscar de la Renta fashion shows.
En dröm som jag fortfarande inte riktigt kan förstå har hänt på riktigt. Fick mig att ännu mer inse att modeindustrin är precis rätt för mig.
- Jag var och hälsade på Martin i Stockholm
Innan jag åkte hem till Helsingborg för julfirande var jag hos Martin några dagar. Världens bästa några-dagar jag någonsin.
- Jag flyttade ihop med bästa roomien Elinor
Efter en månads intensivt lägenhetssökande hade jag nästan gett upp på att hitta något bra. Men då kom Elli som en ängel från ovan och erbjöd ett rum att hyra. Perfekt läge, perfekt rum, perfekt rumskompis.
- Jag var på Heidi Klums halloween-fest.
Klum har ett årligt halloween party i New York, denna gång hölls det på Lavo. Jag och Elinor blev ditbjudna och var utklädda till fågel/nerdy girl. Sjukt kul att se Heidi och Seal dansa loss på dansgolvet hela kvällen.
- Jag fick besök av mamma
Under fyra dagar var mamma i NYC för att hälsa på. De sista dagarna bodde hon hemma hos mig. Vi shoppade, åt på restaurang, promenerade och allt annat man ska göra när ens mamma hälsar på.
- Jag umgicks (om än alldeles för lite *liten pik*) med Karin och Filippa
De hjälpte mig helt sjukt mycket när jag skulle söka in till FIT och när vi sen träffades visade de sig vara världens gulligaste tjejer som jag har haft mycket kul med. Nästa termin får vi försöka träffas oftare, SÅ långt ifrån varandra bor vi faktiskt inte.
- Jag sjöng och dansade till Svingelskogen- och Disneysånger med mina syskon i köket.
Dagen innan julafton hade jag, Louise och Josef ett litet dansmarathon i köket. Vi såg säkert extremt löjliga ut, men vi hade väldigt kul tillsammans. Svingelskogen is the shiet.
- Jag fick säga hejdå till en fin familjevän
Vår lille lånehund Lakrits fick åka till hundhimmelen. Vi var alla beredda på det eftersom han var så gammal, men det är ändå sorgligt. Han är saknad.
Sammanfattningsvis har jag haft ett bra år. Ett händelserikt år. Tror jag kommer minnas år 2010 hela mitt liv, för det är så mycket stora förändringar som har skett och det mesta har varit bra. Nu hoppas vi på att 2011 blir lika, om inte mer, intressant och roligt. Lika minnesvärt.
GOTT NYTT ÅR ALLIHOP!
En aning pinsamt..
.. när ens 10-åriga lillebror lär en hur man uppdaterar de nyaste händelserna på Facebooks startsida, något jag alltså inte vetat hur man gör förrän igår. Härifrån går det bara utför.
Fetma och lite sånt där
Hello alle beide.
Trodde jag var nästintill odödlig (oförmögen att bli en fetknopp) och har därför satt rekord i onyttighetsätning de senaste dagarna. Kan inte minnas när jag åt så mycket pasta, bröd och sötsaker sist. Men frosseri är ju som sagt en dödssynd och de extra pepparkakorna börjar sätta sig kring midjan. Icke bra. Får försöka skärpa mig, kan ju inte åka tillbaka till USA och vara större än när jag åkte. Ska ju om något vara tvärtom.
Har dödens tandvärk som jag försöker bli av med genom att äta anti-inflammatoriska tabletter. För er som inte vet är mina tänder skadade p.g.a. en olycka när jag var liten, men det är en lång historia så i korthet: de är extremt känsliga och går sönder en gång i kvarten ungefär. Just nu är det framtanden som plågar mig. Håller tummarna för att slippa tandläkarbesök, får se om turen är med mig.
Så med dessa trevliga små uppdateringar om mitt liv ska jag nu kolla vidare på .. vad det nu är vi kollar på på TV:n.
Förresten, har fått lite förfrågningar från tjejer som vill söka till FIT. Det är kul att jag kan inspirera och jag hjälper mer än gärna till om ni har några frågor. Kontakta mig på lundbergsofie@hotmail.com så kan jag svara lite mer ingående.
Ciao!
Trodde jag var nästintill odödlig (oförmögen att bli en fetknopp) och har därför satt rekord i onyttighetsätning de senaste dagarna. Kan inte minnas när jag åt så mycket pasta, bröd och sötsaker sist. Men frosseri är ju som sagt en dödssynd och de extra pepparkakorna börjar sätta sig kring midjan. Icke bra. Får försöka skärpa mig, kan ju inte åka tillbaka till USA och vara större än när jag åkte. Ska ju om något vara tvärtom.
Har dödens tandvärk som jag försöker bli av med genom att äta anti-inflammatoriska tabletter. För er som inte vet är mina tänder skadade p.g.a. en olycka när jag var liten, men det är en lång historia så i korthet: de är extremt känsliga och går sönder en gång i kvarten ungefär. Just nu är det framtanden som plågar mig. Håller tummarna för att slippa tandläkarbesök, får se om turen är med mig.
Så med dessa trevliga små uppdateringar om mitt liv ska jag nu kolla vidare på .. vad det nu är vi kollar på på TV:n.
Förresten, har fått lite förfrågningar från tjejer som vill söka till FIT. Det är kul att jag kan inspirera och jag hjälper mer än gärna till om ni har några frågor. Kontakta mig på lundbergsofie@hotmail.com så kan jag svara lite mer ingående.
Ciao!
Julafton i Skåne.
GOD JUL FRÅN LUNDBERGSYSTRARNA
Insane?
Skummaste grejen igår kväll.
Vi var ju på kryssning i helgen (berättar mer senare) så igår när jag skulle sova för natten gungade det fortfarande i huvudet på mig så fort jag blundade. Hade för mig att jag varit med om det innan, att man får någon slags eftersläng av sjösjuka när man varit ute på havet, så det oroade mig inte jättemycket. Däremot var det andra saker som fick mig att fundera på om jag inte blivit mentalsjuk. Så fort jag försökte blunda så jag bilder framför mig av konstiga bakelser, kroppsdelar som spändes åt fel håll, folk som sjöng obehagliga saker. Jag bad Martin sätta på TVn för att distraheras, men då klarade jag inte av att höra bakgrundsmusiken till Leif GW Persson-programmet vi tittade på. Efter en stund började jag till och med bli lite rädd för Martin. Min hjärna var helt knäpp alltså. Jag hade precis sett Shutter Island, kanske det triggade några slags fantasier i mig p.g.a. trötthet och jetlag. Förhoppningsvis var det en engångsgrej. Obehagligt var det i alla fall.
Vi var ju på kryssning i helgen (berättar mer senare) så igår när jag skulle sova för natten gungade det fortfarande i huvudet på mig så fort jag blundade. Hade för mig att jag varit med om det innan, att man får någon slags eftersläng av sjösjuka när man varit ute på havet, så det oroade mig inte jättemycket. Däremot var det andra saker som fick mig att fundera på om jag inte blivit mentalsjuk. Så fort jag försökte blunda så jag bilder framför mig av konstiga bakelser, kroppsdelar som spändes åt fel håll, folk som sjöng obehagliga saker. Jag bad Martin sätta på TVn för att distraheras, men då klarade jag inte av att höra bakgrundsmusiken till Leif GW Persson-programmet vi tittade på. Efter en stund började jag till och med bli lite rädd för Martin. Min hjärna var helt knäpp alltså. Jag hade precis sett Shutter Island, kanske det triggade några slags fantasier i mig p.g.a. trötthet och jetlag. Förhoppningsvis var det en engångsgrej. Obehagligt var det i alla fall.
Ralph Lauren event, Boom Boom Room, NYC
Jag, Gabriella och TordI Stockholm hos min favorit
Sist jag skrev satt jag och oroade mig över alla tusen finals jag hade att se fram emot. Nu sitter jag i min pojkväns lägenhet i Stockholm och äter lösgodis. Livet hade kunnat vara sämre.
Det var så mysigt att träffa Martin. När man längtat efter någon i fyra månader finns det inget bättre än att äntligen få kramas igen. Han kom och mötte mig på Arlanda och självklart hade han köpt en julklapp - Gucci Flora-parfym och body lotion - till mig fast vi bestämt att FLYGBILJETTEN var julklapp till varandra (och fick mig att känna mig lagom dum som inte tänkte likadant).
Utsikt från Martins underbara lägenhet i Skrapan.
Tidig julklapp
Sötis
Det var så mysigt att träffa Martin. När man längtat efter någon i fyra månader finns det inget bättre än att äntligen få kramas igen. Han kom och mötte mig på Arlanda och självklart hade han köpt en julklapp - Gucci Flora-parfym och body lotion - till mig fast vi bestämt att FLYGBILJETTEN var julklapp till varandra (och fick mig att känna mig lagom dum som inte tänkte likadant).
Utsikt från Martins underbara lägenhet i Skrapan.
Tidig julklapp
Sötis
<3
Julklappar - check!
Kalla mig lite dum när jag spenderar alla pengar jag på julklappar till andra medan jag är fattig student och borde spara för framtiden (?), men GUD vad härligt det känns att kunna köpa något fint till sina nära och kära. Det tog sin lilla tid att hitta rätt. Har varit i Soho säkert fyra gånger den närmsta veckan för att leta reda på julklappar jag tror folk kommer gilla och idag blev jag äntligen klar. Kan tyvärr inte visa någon av dom eftersom alla jag köpt till läser min blogg (förutom tvillingarna kanske) men här är en liten sneak peak i alla fall.
Be on a plane
Vaknade upp imorse med värsta förkylningen. FAAN! Jag kan inte bli sjuk nu när jag äntligen ska få komma hem. Vill ta vara på varenda sekund och då kan jag ju inte ligga i sängen och hosta som nån tråkmåns. Nej, jag får se till att kurera mig innan fredag. Att sitta på ett mega-luftkonditionerat flygplan med snuva och hosta är inte vad riktigt vad jag tänkt mig för min hemfärd.
Apropå flygplan. Som fattig student har jag ju bokat ett flyg med Icelandair. Väldigt smidigt och väldigt billigt (ca 3000 kr t/r till New York) men självklart tillkommer en hake - man får ingen mat ombord. Det finns att köpa vad jag förstår men då känner jag att man lika gärna kan ta med sig något eget. Det är ju trots allt bara ca 9 timmar man behöver klara sig.
Så, vad tar man med sig för mat på ett flygplan?
1. Vatten
2. Frukt
3. Wholefoods Organic Dark Chocolate with Almond (kan inte leva utan)
4. Någon slags macka eller annat som stillar hungern
5. Lite godis
Hmm.. Vet inte om den där listan kändes så uppfinningsrik. Måste ju finnas annat man lätt kan packa ner i väskan. Jag får browsa Wholefoods ikväll och se om jag kan hitta på något bättre.
Apropå flygplan. Som fattig student har jag ju bokat ett flyg med Icelandair. Väldigt smidigt och väldigt billigt (ca 3000 kr t/r till New York) men självklart tillkommer en hake - man får ingen mat ombord. Det finns att köpa vad jag förstår men då känner jag att man lika gärna kan ta med sig något eget. Det är ju trots allt bara ca 9 timmar man behöver klara sig.
Så, vad tar man med sig för mat på ett flygplan?
1. Vatten
2. Frukt
3. Wholefoods Organic Dark Chocolate with Almond (kan inte leva utan)
4. Någon slags macka eller annat som stillar hungern
5. Lite godis
Hmm.. Vet inte om den där listan kändes så uppfinningsrik. Måste ju finnas annat man lätt kan packa ner i väskan. Jag får browsa Wholefoods ikväll och se om jag kan hitta på något bättre.
Finaldans
Från vänster: jag, Shauna, Daisy & Meha
Såhär såg det ut nyss när vi hade vår lilla dansuppvisning. Det var vårt final i jazzdansen så nu är det äntligt klart! Gud vad det känns skönt när man kan bocka av saker på att-göra-listan. Ikväll är det prov i Excel och sen är det inget att göra (läs: PLUGGASTENHÅRT) till torsdag.
Julklappskris
Vad sjutton ska man köpa till sina föräldrar i julklapp? Louise har jag redan köpt till, och Josef har jag en plan för. Men mamma och pappa - ingen aning. Man vill ju att det ska bli rätt och att de ska tycka om sina presenter. Av dom får jag inte så mycket hjälp heller. "Stressa inte över det, köp vad som helst". Jo men hur kul är det? När man bor i en stad där ALLT finns får man lite press på sig att hitta något perfekt. Och tiden bara rinner iväg också. Ja vi får se hur det går.
Som sagt mamma, är i stort behov av ett Skype-samtal!!
Som sagt mamma, är i stort behov av ett Skype-samtal!!
ODLR intern i vår eller höst?
Jag fick förresten svar från Oscar de la Renta idag. De vill att jag kommer och internar hos dom nästa termin. Det tog sådan tid för dom att höra av sig att jag trodde de struntat i mig, men tydligen inte. De hade ju precis sin pre-fall show så det är förståeligt om dom har haft annat att tänka på än interns.
Vanligtvis hade jag hoppat av lycka över det här, men tyvärr har det dykt upp lite problem. För det första är jag inte här förrän den 28 januari, och de vill att jag börjar direkt efter nyår. För det andra har jag inte lyckats knåpa ihop mitt så det passar att jobba samtidigt, just nu har jag lektioner i princip varje dag. Och för det tredje vet jag inte ens om jag med mitt Visa har lov att göra internships förrän i termin tre.
Det absolut bästa hade varit att göra det där internshipet nästa termin, och det skrev jag också till tjejen på ODLR. Får se vad hon säger. Är i alla fall glad att de ville ha mig där, det betyder att jag åtminstone inte totalt gjorde bort mig på den där intervjun!
Vanligtvis hade jag hoppat av lycka över det här, men tyvärr har det dykt upp lite problem. För det första är jag inte här förrän den 28 januari, och de vill att jag börjar direkt efter nyår. För det andra har jag inte lyckats knåpa ihop mitt så det passar att jobba samtidigt, just nu har jag lektioner i princip varje dag. Och för det tredje vet jag inte ens om jag med mitt Visa har lov att göra internships förrän i termin tre.
Det absolut bästa hade varit att göra det där internshipet nästa termin, och det skrev jag också till tjejen på ODLR. Får se vad hon säger. Är i alla fall glad att de ville ha mig där, det betyder att jag åtminstone inte totalt gjorde bort mig på den där intervjun!
Furry fur
I löv my nya (faux-or-not)päls. Problemet är nu bara att jag inte vet om jag kan ta med den till Sverige. Måste ju ha min vanliga vinterjacka också och SÅ mycket plats har jag inte i resväskan. Känner dock inte att jag vill låta den hänga och tråka i garderoben i fem veckor medan jag är borta. Kanske får köra dubbla jackor på flyget?
Självmordsbombningen.
Har nu suttit en stund och kollat igenom artiklar på Aftonbladet och andra nyhetssidor om självmordsbombningen i Stockholm. Jag tycker det är fruktansvärt obehagligt att tänka på hur nära det var att vanliga intet ont anande människor sprängdes till döds i Stockholm i förrgår. Man tror som svensk att man går säker för terroristdåd, att sådant bara händer utomlands. Nu vet vi bättre. Jag blir otroligt arg och ledsen på samma gång när jag tänker på att det faktiskt finns människor som är beredda att dö - och döda - för religion. När det inte finns någonting som skrämmer är man absolut livsfarlig. Jag hoppas och ber att det var första och enda gången detta händer i Sverige, men jag tror tyvärr inte det är så. Vi lär få uppleva fler dåd av detta slaget och det gör mig rädd. Det finns så mycket ondska i världen och hur mycket vi än försöker kommer den aldrig kunna utrotas helt.
Låt oss bara hoppas att herr idiotsprängare sitter i helvetet på en hög med snor och gråter istället för tillsammans med de av religionen utlovade 72 oskulderna. Det är det minsta vi kan begära.
Låt oss bara hoppas att herr idiotsprängare sitter i helvetet på en hög med snor och gråter istället för tillsammans med de av religionen utlovade 72 oskulderna. Det är det minsta vi kan begära.
Lucia på Hudson Terrace
Vaknade klockan tolv, d.v.s. alldeles nyss. Tror jag behövde lite somn efter en rätt hektisk vecka - om inte annat för att få lite energi för nästa pluggrace med start imorgon. En essay, en dansuppvisning och ett prov i excel står på schemat för måndag.
Så igår var det Luciatåg. Vi träffades allihop först på Scandinavia House för att träna lite sånger och bestämma Lucia. Vi lottade och blev Elinor som fick vara Lucia! Sen gick vi hem i några timmar för att åka till Hudson Terrace vid 11-tiden. Hudson Terrace är alltså en klubb som International Swede hade hyrt för kvällen och vi fick ett litet "green room" där vi kunde byta om och öva. Klockan ett, när stället var fyllt med folk, började tåget och vi stod på en liten scen och sjöng. Publiken var ju en aning förfriskad vid det här laget så vi fick mer applåder och skrik än jag nånsin fått i mitt liv tror jag.
Det var i alla fall en superkul upplevelse, hur ofta får man chansen att gå Lucia i New York liksom? Jag har inte gjort det här sen jag var liten så det kändes nästan lite nostagiskt och det var kul att se hur mycket publiken tyckte om det. Folk kom fram efteråt och frågade mig "That was beautiful but.. what was it for?" Kan tänka mig att det är lite konstigt för amerikaner att förstå vad det gick ut på. Efteråt stannade vi och dansade ett tag, innan vi stack hem vid tretiden.
Så igår var det Luciatåg. Vi träffades allihop först på Scandinavia House för att träna lite sånger och bestämma Lucia. Vi lottade och blev Elinor som fick vara Lucia! Sen gick vi hem i några timmar för att åka till Hudson Terrace vid 11-tiden. Hudson Terrace är alltså en klubb som International Swede hade hyrt för kvällen och vi fick ett litet "green room" där vi kunde byta om och öva. Klockan ett, när stället var fyllt med folk, började tåget och vi stod på en liten scen och sjöng. Publiken var ju en aning förfriskad vid det här laget så vi fick mer applåder och skrik än jag nånsin fått i mitt liv tror jag.
Det var i alla fall en superkul upplevelse, hur ofta får man chansen att gå Lucia i New York liksom? Jag har inte gjort det här sen jag var liten så det kändes nästan lite nostagiskt och det var kul att se hur mycket publiken tyckte om det. Folk kom fram efteråt och frågade mig "That was beautiful but.. what was it for?" Kan tänka mig att det är lite konstigt för amerikaner att förstå vad det gick ut på. Efteråt stannade vi och dansade ett tag, innan vi stack hem vid tretiden.
Santacon
Blev lite förvånad imorse när jag gick till skolan och upptäckte att gatorna var fyllda av människor utklädda till tomtar. Först såg jag bara en och då reagerade jag inte (det här är New York, man har slutat reagera på underliga saker). Sen såg jag ytterligare två och började ana att nåt skumt var på gång. Sen möttes av det här glada gänget i East Village. Var tvungen att sms:a min NYC-veteran Elinor och det visade sig att det idag är något som heter Santacon. Vet inte riktigt vad det går ut på, men man ska klä ut sig till tomte, tomtenisse eller något liknande för att sen gå runt till olika stationer i stan och - vad jag fattade det som - dricka alkohol. En barrunda med tomtetema alltså.
Lyckad pälsjakt
Precis hemkommen från en liten rundtur i stan. Först i skolan för att göra dansen vi ska ha som slutprov i Jazz Dance, sen vidare till East Village för att hitta en pälsjacka. Har länge velat ha en men av någon anledning inte tagit mig tid. Nu hittade jag en jättefin i en second-handbutik på 7th street, Village Style. Dock vet jag inte om det faktiskt är äkta päls eller faux. Den känns lite fauxig och ägaren kunde inte säga med säkerhet (inga lappar i) men vad gör det, den är jättefin och för 75 dollar spelar det ingen roll vad det är för något!
Ikväll ska vi gå Lucia-tåg på Hudson Terrace för en svensk organisation, International Swede. Det är alltså en skandinavisk fest med Lucia-tema och vi tjejer har anmält att vara med i Luciatåget. Känns inte riktigt som min grej om jag ska vara ärlig, jag har inte sjungit Luciasånger sen jag gick i typ sexan, men det ska faktiskt bli himla kul. Och jag ska äta en miljon lussekatter!
Ikväll ska vi gå Lucia-tåg på Hudson Terrace för en svensk organisation, International Swede. Det är alltså en skandinavisk fest med Lucia-tema och vi tjejer har anmält att vara med i Luciatåget. Känns inte riktigt som min grej om jag ska vara ärlig, jag har inte sjungit Luciasånger sen jag gick i typ sexan, men det ska faktiskt bli himla kul. Och jag ska äta en miljon lussekatter!
We are great.
Trots huvudvärk och på gränsen till svält har det varit en bra dag. En sådär dag när man får saker gjort och det känns som en sten lyfter från hjärtat.
Vi hade vår advertising rehersal presentation för vår lärare idag. Den här läraren är ganska bra men säger alltid exakt, exakt vad han tycker. När man kombinerar det med höga krav är det många saker som han kan tycka är fel i en presentation för honom. Vi hörde om andra grupper där vissa börjat gråta, andra börjat skrika eller bara blivit sjukt deprimerade för att de fått så dåliga omdömen av honom. Vi räknade alltså med att få en massa kritik och det innebar att alla var rätt nervösa inför presentationen. Vi tog oss igenom den i alla fall och väntade på skällsorden. Vet ni vad han sa?
"Terrific. Great work. I have nothing to comment on"
Gissa vilka som var gladast på FIT efter det? Vad härligt det är att känna sig bra!
Så nu sitter jag och firar genom att plugga lite till. Tråkigt men samt. Finns inget sätt att undgå den här tortyren. Jag tröstar mig med att om en vecka sitter jag på ett flygplan på väg hem.
Och lite Häagen-Daaz.
Vi hade vår advertising rehersal presentation för vår lärare idag. Den här läraren är ganska bra men säger alltid exakt, exakt vad han tycker. När man kombinerar det med höga krav är det många saker som han kan tycka är fel i en presentation för honom. Vi hörde om andra grupper där vissa börjat gråta, andra börjat skrika eller bara blivit sjukt deprimerade för att de fått så dåliga omdömen av honom. Vi räknade alltså med att få en massa kritik och det innebar att alla var rätt nervösa inför presentationen. Vi tog oss igenom den i alla fall och väntade på skällsorden. Vet ni vad han sa?
"Terrific. Great work. I have nothing to comment on"
Gissa vilka som var gladast på FIT efter det? Vad härligt det är att känna sig bra!
Så nu sitter jag och firar genom att plugga lite till. Tråkigt men samt. Finns inget sätt att undgå den här tortyren. Jag tröstar mig med att om en vecka sitter jag på ett flygplan på väg hem.
Och lite Häagen-Daaz.
Dog city
Vet ni en sak som är riktigt irriterande i den här stan?
Hundägare.
För det första förstår jag inte hur man kan ens överväga att köpa en hund i New York City. Det stackars djuret kan ju inte annat än vantrivas i den här miljön och boende här är överlag trångt En chihuaua går väl att ha, men jag har sett folk gå omkring med Doglassar (bernen sennen) och andra gigantiaska hundar. Men, to each their own. Om de vill ha en deprimerad hund som aldrig får leka i frihet och antagligen blir påkörd av galna taxichaufförer innan den fyller fem, fine.
Det jag däremot stör mig riktigt mycket på är hur ovilliga ägarna verkar vara att uppfostra sina hundar! Varenda hund man går förbi drar i hussen/matten till höger o vänster och struntar fullständigt i om deras koppel korsar någon annans väg (typ min) i deras hetsiga jakt efter kissplatser. Och ägarna; dom försöker inte göra nånting för att hålla tillbaka hundarna. Istället tittar dom på mig som att jag är dum i huvudet som inte går runt deras lille snuffselufs för hon ska ju faktiskt kissa.
Nej, New York är ingen plats för hundar. Eller dess ägare.
Hundägare.
För det första förstår jag inte hur man kan ens överväga att köpa en hund i New York City. Det stackars djuret kan ju inte annat än vantrivas i den här miljön och boende här är överlag trångt En chihuaua går väl att ha, men jag har sett folk gå omkring med Doglassar (bernen sennen) och andra gigantiaska hundar. Men, to each their own. Om de vill ha en deprimerad hund som aldrig får leka i frihet och antagligen blir påkörd av galna taxichaufförer innan den fyller fem, fine.
Det jag däremot stör mig riktigt mycket på är hur ovilliga ägarna verkar vara att uppfostra sina hundar! Varenda hund man går förbi drar i hussen/matten till höger o vänster och struntar fullständigt i om deras koppel korsar någon annans väg (typ min) i deras hetsiga jakt efter kissplatser. Och ägarna; dom försöker inte göra nånting för att hålla tillbaka hundarna. Istället tittar dom på mig som att jag är dum i huvudet som inte går runt deras lille snuffselufs för hon ska ju faktiskt kissa.
Nej, New York är ingen plats för hundar. Eller dess ägare.
Humorgenen gick nog inte till mig.
Okej. Om det mot förmodan är någon som läser min blogg men som inte läser min systers, då har ni missat något. Hon är lite av ett humorgeni den lilla rackaren. Skrattade nyss högt minst tre gånger när jag gick in och kollade. Varsågoda: http://helloimlouise.com
Dumelidum.
Kanske inte borde varit så kaxig angående mitt final idag. Trodde jag kunde i princip allt, vilket gjorde att jag inte hittade nån motivation. Visade sig att jag inte alls kunde allt. Jag skyller lite på läraren för att han inkluderade kapitel i provet som vi inte har gått igenom, men det mesta var sånt jag borde läst på om. Aj, aj. Vi får väl se vad den här lilla missen kostar mig när vi får betygen i januari.
För länge sen.
Det här var på den tiden när mitt rum inte var så stökigt. Martin satt och lekte lite med sin gitarr och jag var så stolt över min iPad att jag var tvungen att filma den. Those were the days.
Women's Wear Daily 100 år
Glömde ju berätta. Det här kom Elli hem med häromdagen. Helt underbart. Hennes lärare prenumererar på WWD och ger alltid Elinor tidningar att ta hem (till mig, fast det vet inte läraren). Denna gången gick hon lite mer än bara tidningar - WWD's fantastiska 100-årsjubileum coffee table book och specialtidningen med samma tema. Tror ni jag blev helt överlycklig eller? Har inte läst dem ännu, i dessa stressiga tider har man inte tid med sånt, och det är för ovärdigt att bara blädda igenom dom snabbt. Jag ska vänta tills jag känner att jag har tid att sätta mig ner ordentligt - och då ska jag njuta.
Ingen snö har vi..
.. men Macy's vet hur man skapar julkänsla ändå.
12 dagar.
Sitter i excel class, har precis gjort utvardering av lararen. Orkar aldrig riktigt anstranga mig nar det galler sant dar. Fyller i "Very good" och sen far det vara bra.
Har mitt andra final imorgon, den har gangen ar det lite mer pa allvar. Provet ar i Fashion Business Practices, heeeela tjocka boken, och jag har typ 0% pluggmotivation just nu. Igar nar jag satt och forsokte komma in i det fick jag ett sug for att shoppa - vilket jag sedan gjorde, i princip hela dagen. Fick med mig en massa nya, fina grejer men risken ar att jag satter mitt betyg pa spel. Well, well. Jag lever just nu lite efter Karins devis "Vad gor det om hundra ar". For faktiskt, vad gor nanting om hundra ar?
Tolv dagar kvar till jag landar pa Arlanda. Martin har lovat att julpynta sin lagenhet, fixa mat och kopa tanda ljus. New York ar underbart men just nu langtar jag inte efter nagot annat an Sverige.
Har mitt andra final imorgon, den har gangen ar det lite mer pa allvar. Provet ar i Fashion Business Practices, heeeela tjocka boken, och jag har typ 0% pluggmotivation just nu. Igar nar jag satt och forsokte komma in i det fick jag ett sug for att shoppa - vilket jag sedan gjorde, i princip hela dagen. Fick med mig en massa nya, fina grejer men risken ar att jag satter mitt betyg pa spel. Well, well. Jag lever just nu lite efter Karins devis "Vad gor det om hundra ar". For faktiskt, vad gor nanting om hundra ar?
Tolv dagar kvar till jag landar pa Arlanda. Martin har lovat att julpynta sin lagenhet, fixa mat och kopa tanda ljus. New York ar underbart men just nu langtar jag inte efter nagot annat an Sverige.
Bra dag. Sen lite dålig. Men sen bra igen.
Gjorde min Anna Dello Russo-presentation idag, gick helt fantastiskt bra faktiskt. Väldigt avslappnad och mysig atmosfär att presentera i, så det kom väldigt naturligt alltihop. Jag älskar min lärare i Intro to Fashion Industry, hon är helt underbar. Så snäll och intresserad av alla sina elever, man känner sig verkligen sedd som en individ - till skillnad från andra klasser man har (typ Macroeconomics) där läraren inte orkar besvära sig med att ens lära sig elevernas namn utan hänvisar till alla som "the student".
Anyways, jag skull egentligen gjort min presentation nästa vecka men bestämde mig för att köra idag, så det är en grej att kryssa av från den evighetslånga to-do-listan. En annan grej jag avklarade idag var mitt första final exam; i Advertising and Promotion. Provet var lite av ett skämt (orkar inte förklara hela historien, men kort sagt är vår lärare allt annat än konventionell) så jag la inte någon energi på det, men skönt att det är klart.
Nu i kväll var jag och Elli hemma hos Filli och Karin för en baka-lussekatter-och-plugga-kväll. Det var min inhandling av baking needs-episod som var den dåliga delen av dagen, tydligen är det helt omöjligt att hitta normala ingredienser i den här staden och kånkande på två datorer, lite skolböcker och iklädd en stor dunjacka gör det hela lite värre. Men så fort vi kom hem till flickorna på Carmine Street blev allt himla mysigt och trevligt. Fick inte så mycket pluggande gjort, men för att quota min söta Karin; "Vad gör det om hundra år?"
Lussebullarna blev bra trots brist på saffran och nu är jag en klad hest i en mjyk seng. Godnatt!
Anyways, jag skull egentligen gjort min presentation nästa vecka men bestämde mig för att köra idag, så det är en grej att kryssa av från den evighetslånga to-do-listan. En annan grej jag avklarade idag var mitt första final exam; i Advertising and Promotion. Provet var lite av ett skämt (orkar inte förklara hela historien, men kort sagt är vår lärare allt annat än konventionell) så jag la inte någon energi på det, men skönt att det är klart.
Nu i kväll var jag och Elli hemma hos Filli och Karin för en baka-lussekatter-och-plugga-kväll. Det var min inhandling av baking needs-episod som var den dåliga delen av dagen, tydligen är det helt omöjligt att hitta normala ingredienser i den här staden och kånkande på två datorer, lite skolböcker och iklädd en stor dunjacka gör det hela lite värre. Men så fort vi kom hem till flickorna på Carmine Street blev allt himla mysigt och trevligt. Fick inte så mycket pluggande gjort, men för att quota min söta Karin; "Vad gör det om hundra år?"
Lussebullarna blev bra trots brist på saffran och nu är jag en klad hest i en mjyk seng. Godnatt!
Mysig matlagningstisdag
Fy alltså, nu är det inte kul att gå i skolan. Fick sitta hemma medan tjejerna är ute och har kul, riktigt segt. Jag hatar när man har så mycket arbete att man inte vet vart man ska börja. Åååååh, jul, jag längtar efter dig!
Igår kväll var jag åtmistone med om något trevligt icke-pluggrelaterat. Vi var ett gäng på sex personer hemma hos Sara som körde en Cookery Workshop. Det är ett projekt som Vayu håller på att lansera här i New York (http://youngnychefs.wordpress.com/), och vi fick bli testgrupp. Han hade gjort iordning en hel meny som vi skulle laga tillsammans. Som ansvarig för efterätten fick jag uppdraget att baka en Key Lime Pie. Tyvärr blev det lite ingrediensmissförstånd så vi fick höfta. Den blev inte jättevacker om jag ska vara ärlig, men smakade faktiskt väldigt gott. Till förrätt åt vi en sallad med en helt otrolig dressing och lax, till varmrätt en god räksoppa. Blev en supertrevlig kväll och vi kommer def. göra om det fler gånger.
Igår kväll var jag åtmistone med om något trevligt icke-pluggrelaterat. Vi var ett gäng på sex personer hemma hos Sara som körde en Cookery Workshop. Det är ett projekt som Vayu håller på att lansera här i New York (http://youngnychefs.wordpress.com/), och vi fick bli testgrupp. Han hade gjort iordning en hel meny som vi skulle laga tillsammans. Som ansvarig för efterätten fick jag uppdraget att baka en Key Lime Pie. Tyvärr blev det lite ingrediensmissförstånd så vi fick höfta. Den blev inte jättevacker om jag ska vara ärlig, men smakade faktiskt väldigt gott. Till förrätt åt vi en sallad med en helt otrolig dressing och lax, till varmrätt en god räksoppa. Blev en supertrevlig kväll och vi kommer def. göra om det fler gånger.
