Hej, jag heter Sofie Lundberg. Är passionerat förälskad i hamburgare, koriander och smågodis. Och allt som går att äta egentligen. Brinner för ekologi och naturliga, hälsosamma råvaror. Här får jag utlopp för min kärlek för mat och annat som inspirerar mig. Välkommen!
Senast på Burgerland

Judgement day

Skriven .
Placerad i "Vardag, "
0 kommentarer
Äntligen hemma! Det har varit en lång och nervig dag, men nu kan jag äntligen slappna av hemma hos Jessica.

Jag gick upp klockan sju imorse, tog först buss och sen tunnelbana till Holborn där skolan låg. Jag blev positivt överraskad av lokalerna; skolan var fräsch, nyrenoverad och kändes väldigt trevlig att plugga i. Lite ProCivitas-känsla faktiskt. Jag blev visad till ett rum på andra våningen där det satt 65 andra tjejer (och tre killar). Först kom en kvinna och berättade allmänt om kursen, vad vi skulle göra under dagen och vad vi kan förvänta oss om vi kommer in. Sen var det dags för mattetest. Det var ganska klurigt, så jag var inte alls säker på att jag skulle klara det. Efter en timme blev vi tillbakakallade för att få reda på om vi klarat testet eller inte. Det var ganska tufft faktiskt, för bara 24 av de 65 personerna hade klarat det och fick chans att komma in på skolan. Resten fick åka hem. Inte så kul om man, som många hade, rest lång väg för att göra detta. Det var en del tjejer som blev riktigt besvikna. Dock klarade jag det och fick gå vidare till nästa moment. Min gruppintervju skulle vara klockan 13.40 och medan jag väntade träffade jag en svensk tjej, Vera, som jag gick och fikade med. Och gud vad nervösa vi var då! Vi hade ingen aning om vad vi skulle förvänta oss av intervjun och tänkte att det skulle bli en mardrömslik upplevelse. Som tur är var det faktiskt inte alls så farligt - vi 6 tjejer satt och pratade om lite olika ämnen och det kändes väldigt naturligt. Jag fick sagt det jag ville säga och jag är nöjd.

Så. Det var den dagen. För mig kändes det bra och jag är glad att jag kom hit. Man kan ju aldrig veta om man kommer in eller inte (det var 1200 sökande på 110 platser) men det är en erfarenhet som jag alltid kan ha med mig. Nästa vecka får jag reda på mitt öde. DUM DUM DUM DUUUUM.

Fick låna Jessicas kamera så jag tog lite bilder. Lägger upp dem senare när hon kommit hem.
CIAO!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback