När jag stod där i vimlet på Lincoln Center och tittade mig omkring på alla olika människor insåg jag en sak. Även om alla inte är välkända, och en del precis som jag kommit inglidande på ett bananskal, så hade de flesta en legitim anledning att vara där. De har jobb som tillåter dem att ta del av modeindustrin, att vara delaktig och påverka. Viktiga, betydelsefulla roller i en industri som jag strävar så mycket för att vara en del av. Denna insikt gav mig en plötslig våg av inspiration och motivation att verkligen kämpa för att komma dit jag vill. Om jag jobbar tillräckligt hårt och sätter upp mål för framtiden finns det ingen anledning att jag ska misslyckas. Förhoppningsvis kan jag om några år vara en av de personer som jag igår stod och beundrade.