Hej, jag heter Sofie Lundberg. Är passionerat förälskad i hamburgare, koriander och smågodis. Och allt som går att äta egentligen. Brinner för ekologi och naturliga, hälsosamma råvaror. Här får jag utlopp för min kärlek för mat och annat som inspirerar mig. Välkommen!
Senast på Burgerland

Baksidan av att bo i halls.

Skriven .
Placerad i ", "
0 kommentarer
När jag vaknade imorse och kom ut i köket möttes jag en fruktansvärt irriterande syn; köket såg ut som en krigszon. Tydligen hade folk varit extremt fulla igår, blivit utkastade från festen på the Student's Union och kommit till vårt kök för att avreagera sig eller något.

- Strykbrädan stod mitt på golvet, upp-och-ner-vänd och med min pastasil hängande på den
- Strykjärnet satt fast i mitt skåps handtag, 1.5 meter från golvet
- Vattenkokaren stod på fläkten
- Ugnsvantarna och några paket chokladpulver låg i mackgrillen
- Min bestickslåda var utdragen och placerad på bänken
- Soppåsen stod på spisen


Förutom detta var köket allmänt stökigt; ostbitar på golvet, pizzakartonger, smulor på bänkskivorna, hundra ton disk. Jag blev så chockad att jag inte visste riktigt vart jag skulle ta vägen. George, en mer lugn och sansad kille som aldrig är med och festar, kom in och hjälpte mig plocka undan. Och sen upptäckte jag det värsta - någon hade tagit min cheese cake som stod i kylen! Det gjorde mig uppriktigt sagt ledsen, för att sno mat från någon annan är att gå långt över gränsen. Jag knackade på hos Grant, en av killarna i mitt kök, och frågade vad som hade hänt och vem som tagit min cheese cake. Även om det förmodligen inte var han som stökade ner sitt eget kök så, så var det säkert en av hans idiotkompisar. Han sa att han var så full att han inte kom ihåg någonting från gårdagen. Mhm.. Jag sprang ner till Sofia och Ella för att avreagera min ilska. När jag kom tillbaka upp för att laga frukost stod min cheese cake på bänken - helt nedfrusen. Någon hade tydligen tyckt det var jättekul att lägga den i frysen över natten.

Seriöst, världen är full av idioter. Synd att så många av dom har hamnat i min korridor.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback